Bäcken

En trädgård måste ha vatten, sägs det. Således byggde jag en bäck längs det rundade berget i hörnet av tomten. Kanske var det inte det mest högprioriterade av alla husprojekt och det visade sig vara besvärligare än jag tänkt, men nu är det i alla fall gjort.

På upptäcktsfärd i underjorden. Bergets form avgör hur bäcken kan se ut och det vet man inte förrän man har grävt.

Lerigt blev det. Jag använde alla stenar jag stötte på vid utgrävningen för att göra en inramning till bäcken. Bäcken slutar i en 275-liters balja, här tillfälligt täckt med plast. Pumpen står i baljan, och baljan är täckt av gallerrist och markduk samt grus, så att den inte syns och så att man kan gå på den. Det gula elröret hade jag grävt ned tidigare, och jag ska anlita en elektriker för att göra en permanent anslutning. I denna moderna tid kan man faktiskt styra sin bäck via fjärrkontroll.

En första testkörning. Det porlade lagom mycket. Tyvärr visade det sig att bäcken läckte både här och där, mest därför att jag lagt dammduken i överlappande bitar utan att inse att vattnet skulle leta sig in under dem. När jag bytte till ett enda stort tillklippt stycke dammduk blev det tätt. Men det räcker att det rinner över bara lite på ett enda ställe för att bäcken snabbt ska tömmas på vatten, så man får vara väldigt noggrann.

Svart flodsten i bäckfåran skulle ge djupkänsla trodde jag. Men det ser bara konstigt ut så jag tänker byta till sjösten.

En gungbänk i smide och en liten snutt bokhäck mot grannen samt en hängblodbok bakom bänken ger en skyddad sittplats. Granen är en båggran som ska få bilda en hög båge över vattencisternen.

Så här ser bäcken ut efter vintern. Den är full av löv och behöver såklart städas, men sedan ska jag plantera ett par vattenväxter. Daggkåpor och allium är på väg upp och den lilla extratäta bergtallen håller sig oklanderligt snygg. Magnolia 'Susan' lever fortfarande men har inte riktigt kommit igång. Klätterhortensian är vårpigg men behöver lite hjälp för att hitta rätt väg över berget.